Till alla hörsamma!
Ni vackra, Sköna! poeter!
(i gul blus)
Karl Petter är till synes ett plogdjur, – en häst! Han plöjer och plöjer… skriver Karl Retter av Raftö, den Don Quijotska imitationen, gott och väl till Solen och tillbaka igen.
Jag följer hans arbete – äntligen! – med munterhet, glatt humör. Det kanske trots allt kan bli något!
Förutom detta, Karl Petter har just räknat sina tennisrackets. Han har sex stycken, visar det sig; två begagnade, två av den billigaste sorten, två av den dyraste. Han spelar varje dag på sina hemliga tennisbanor på Kirseberg. ”Bara du sätter sig och skriver direkt efteråt!” brukar jag säga. Annars blir det piskan och på det: verop (från honom).
Så här ser de ut, om någon nu blivit nyfiken:
/ Sebastian Vegraeus, Redaktören.